måndag, februari 5

Som sagt...

Gissa vem som är hemma med en febrig son? Jo jag. Hemska mamman. Men det är en väldigt pigg och leksugen ung man jag fått med mig hem från dagis. Vi har gjort fruktsallad (tack Asha för idén) och kollat på tv och är nu i sonens rum och förlustar oss. Jag är antagligen mer slut än sonen. Antar att det blir en hemmadag i morrn.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Hehe..så kan det gå! Hoppas sonen kryar på sig snabbt - och att du hinner njuta av lite fruktsallad också:-)

Anonym sa...

Samma här! Inte så kul men.. Skickar en krya på dig till sonen o hoppas att du inte blir smittad!

Anonym sa...

Men visst känns det mer "legitimt" att VABBA om de ringer från dagis/skola och uppmanar en att komma och hämta? Mer tillåtet liksom, än att bestämma själv på morgonen :)

Linda K sa...

mia: jag har ätit så att det komme rut genom öronen...

mie: då får jag önska detsamma :)

annicab: mmm kanske det. alltid maken som lämnar så det är han som får avgöra. Skönt, svårt att bestämma sånt. fasta han ringer förstås jämt och konsulterar mig :P

Doris och Rita sa...

Blev den god? Och nu förstår jag varför mitt besökarantal rusade i höjden helt plötsligt. Höll på att sätta en äpplebit i halsen. :)

Anonym sa...

Känn föraningen av hur det är att vara mammaledig med nummer två ;-)

Linda K sa...

asha: prima! banan, äpple, mandarin och ruvor :)

mel e: jag anar.... :O

Anonym sa...

ah - en till :) Jag vabbar järnet nu, innan sonen fyller tolv ;)

Anonym sa...

Jag menade att det känns legitimare gentemot sin arbetsplats. Att dagis ringer och kallar på en och att man inte själv "överdriver" sjukdomen :)
Skitfånigt.
Jag känner mig aldrig så frisk som precis när man ringt och sjukskrivit sig på jobbet - tänk jag kunde nog gått och jobbat ändå. Trots typ 39 graders feber :)
Jante och Luther - typ...

Fru Choklad sa...

Ja visst är det där konstigt. Jag minns hur det var när sonen gick på dagis. Dom ringde och sa OHHHHH han har jättehög feber. Vojj vojj hämta NU! Och sedan kom man hem med en visserligen varm, men jättepigg son!!!!
Hoppas att lilleman kryar på sig!

Linda K sa...

hedgehog: vad händer då? inte kommit så långt än...

annicab: jo jag hajar, håller med. och ska man själv vara sjuk måste man ju vara döende för att det ska kännas ok :S

Linda K sa...

bling bling girl: ja tyyypiskt :P

Peter sa...

Är det bara jag som inte har knattar här? ;) Jag har ju precis lärt mig vad vabba betyder. Vår receptionist sa att jag vabbade när min flickvän ringde och undrade var jag var. Mycket intressant konversation hade de... Hoppas lillkillen blir frisk snabbt.

Linda K sa...

peter: ha ha ha! skulle varit kul att tjuvlyssna på den onversationen :D jag hoppas också på snabbt tillfrisknande, det är trååååkigt att vara hemma och inne hela dagen med en liten som inte känner sig sjuk men är det...

Anonym sa...

Usch, det är verkligen det värsta med så barn, antingen har man dåligt samvete gentemot jobbet om man är hemma med sjukt barn. Eller så har man dåligt samvete för att man lämnat en halvrisig unge till dagis.
Tur mina "småttingar" är så stora... fast då har man iof ändå dåligt samvete när de är själva hemma och sjuka... :-(
Har du tänkt över det där med
-08án ordentligt...? ;-)

Linda K sa...

åsa s: jamen så är hela livet, alltid har man samvete för nåt! och tänk vad gott med ungar. väljer at tinte tänka för mycket på allt bebisjobbigt :)

Anonym sa...

Aj aj då ;) Hoppas sonen kryar på sig snart.
Kan tänka mig att det är jobbigt, men roligt så klart, att underhålla sonen hela dagen.

Linda K sa...

mocca: tack tack, ja han är pigg som en mört. men hostig och snorig. vi myser inne när det är snöruskigt ute :)